Frieserhästen härstammar från holland och idag finns ca 70.000 stycken utspritt i världen. Friesern är önskvärt mellan 160-168 i mankhöjd, svart till färgen med mycket man och hovskägg. Rastypiskt är deras uttrycksfulla och ädla framtoning, pampiga rörelser och fantastiska temperament. Den Holländska moderstamboken KFPS-”het Friesch Paarden Stamboek” är en av de stamböcker i världen som har hårdast krav på hästarnas kvalitet, exteriört och mentalt- en följd av att rasen vid flera tillfällen vart utrotningshotad och man vill bevara dess unika egenskaper.

Frieserhästen används främst inom rekreation, sport och avel och avelsmålen är i nutid mycket fokuserade på ridbarhet i dressyr. Många frieserhästar hävdar sig på tävlingsbanorna och med den målinriktade aveln som görs kommer det bli en alltmer vanlig ras i tävlingssammanhang.

Frieserhästen tillhör en av de äldsta varmblodsraserna i Europa. Rasen har sitt ursprung i provinsen Friesland i Nederländerna och Nordtyskland. Frieserhästar finns omnämnda redan i skrifter från romartiden, d.v.s. tiden strax före och efter Kristi födelse. Romarna uppskattade frieserhästen, bl a för dess intelligens och styrka.

Under medeltiden var Friesland känt för sin avel av en stor och tung stridshäst som kunde bära upp en riddare med full utrustning under strid. Under medeltidens korståg blandades frieserhästen med arabiskt blod, men behöll trots detta sin karaktäristiska elegans, tyngd och kraft. På frieserhästens nosrygg kan man emellertid än i dag spåra det arabiska inflytandet. Vid den här tiden kunde frieserhästen ha flera olika färger.

Under 1500- och 1600-talen förädlades rasen genom inkorsning med spanska hästar. Det var under den här tiden vanligt att adeln och hoven i Europa korsade inhemska raser med hästar av spanskt blod för att förädla den egna rasen.

Under det åttioåriga kriget 1568-1648 mellan Nederländerna och Spanien, förde spanjorerna med sig andaluciska hingstar som korsades med friesiska ston. Flera berömda stuterier och furstehov hade frieserhästar som paradhästar och för representation.

Frieserhästarna beskrivs ofta vid den här tiden som ”dansande” hästar på grund av sina speciella travrörelser. Vid 1800-talets början skedde en avgörande förändring av stridshästens utveckling av militära skäl. Hästen skulle nu vara lättare och snabbare än tidigare.

Detta innebar att många av de äldre hästraserna försvann, men av olika skäl överlevde några av de barocka hästraserna som kladruber, lipizzaner, andalucier, lucitano och frieser. Det gemensamma spanska blodet innebär att dessa raser är besläktade med varandra. Frieserhästen användes under hela 1800-talet och in på 1900-talet som jordbrukshäst men hade hård konkurrens från bl. andra oldenburgare och ardennerhästar. Frieserhästen var nära att dö ut.

Den 1 maj 1879 grundades KFPS – ”het Friesch Paarden Stamboek” och ett noggrant och långsiktigt avelsarbete påbörjades av Frieserhästen. Det är idag Hollands äldsta stambok. Men trots detta fanns det 1913 endast tre stamboksförda avelshingstar. Avelsmålet vid den här tiden var just att få fram en stor och kraftig häst som kunde användas inom jordbruket. Under mellankrigstiden återhämtade sig rasen för att på 1960-talet åter hamna i en djup kris. Jordbrukets rationalisering med bl a införandet av traktorer hade gjort frieserhästen onödig som arbetshäst inom det nederländska jordbruket. 1965 fanns endast 500 ston införda i stamboken.

Tack vare ett ökat välstånd och mera fritid fick ändå frieserhästen en ny chans. Genom sin höga intelligens, följsamhet och mångsidighet samt, inte minst, genom sin yttre skönhet blev nu rasen mycket uppskattad som fritidshäst. Idag finns det närmare 70.000 frieserhästar, med stor spridning över hela världen.

KFPS har en av de stamböcker som har hårdast krav vid urval av avelshingstar. Årligen bedöms hingstar runt om i världen där man framförallt ser på exteriör, gångarter samt härstamning. Efter flera urvalsrundor finns ett dussin hingstar kvar som uppfyller kriterierna och går vidare till ett 70 dagars bruksprov. Under dessa 70 dagar utbildas och poängsätts dem avseende gångarter, rid -och körbarhet, stalluppförande och temperament.

Efter bruksproven publiceras träningsrapporter, där man förutom poängen kan läsa om hur hästen uppfört sej och utvecklats under provet och framför allt varför den blev godkänd eller inte. De hingstar som godkänns får betäckningslicens för ett begränsat antal ston i ett begränsat antal år. Ett bestämt antal avkommor skall vid tre årsålder bedömas på premiering, den sammanlagda kvaliteten på hingstens avkommor blir ett underlag för eventuell permanent betäckningslicens.

Vad är då fördelen med dessa hårda krav? Genom denna process kan man försäkra sig om att samtliga godkända hingstar håller mycket hög kvalitet både fysiskt och psykiskt samt tillför rasen önskade kvaliteter. Idag finns det ett bredd urval godkända hingstar man som stoägare kan välja mellan vid planerad betäckning.

De kända problem som tidigare funnits med inavel/ högt släktskap samt genetiska sjukdomar kan genom den målmedvetna avel samt noggranna uppföljning som idag görs minimeras och främja arbetet mot en sund och frisk ras.

För att få skriva in sin frieserhäst i Holländska moderstamboken krävs att man använder sig av en godkänd hingst. Samtliga godkända KFPS hingstar för avel har ett tresiffrigt nummer efter sitt namn.

KFPS genomför årligen premieringar- keuring – i alla länder som har föreningar knutna till KFPS, i Sverige är detta Svenska Frieserhästföreningen SFHF. Kraven och bedömningsgrunderna är lika för alla länder.

Premierna som tilldelas under bedömning bygger på den totala poängen av de fem egenskaperna; Rastyp, exteriör, benkvalitet (inkluderar både benställning, hovar och leder), skritt och trav. När poängsättningen är gjord räknas den ihop till en totalpoäng. Rastyp, exteriör och benkvalitet räknas 1 gång och poäng för skritt och trav räknas gånger 2. På totalpoängen tar man ut ett medelvärde. För att ett sto ska bli ster krävs minst ett medelvärde på 7.

• 1:a premie
Rastyp + exteriör + benkvalite + 2x skritt + 2x trav ≥ 50 poäng
•  2:a premie
rastyp + exteriör + benkvalite + 2x skritt + 2x trav ≥ 46 och < 50 poäng
•  3:e premie
rastyp + exteriör + benkvalite + 2x skritt + 2x trav ≥ 40 och < 46 poäng
•  Ingen premie
rastyp + exteriör + benkvalite + 2x skritt + 2x trav < 40 poäng eller ifall en (eller fler) av de fem bedömningspunkterna är en 4, eller om två (eller fler) av bedömningspunkterna är 5.

Ston som är 3 år eller äldre kan föras in i stamboken och sterförklaras beroende på poängen bedömningen gett. För att komma in i stamboken måste stoet även mäta minst 154 cm i mankhöjd och för att blir ster måste stoet vara minst 156 cm. Skall stoet även kunna tilldelas Kroon titel måste stoet vara minst 158 cm och för att bli Model 160 cm. Valacker måste vara 156 cm för att komma in i stamboken och 158 cm för att bli ster-förklarade. Förklaringar på predikat och förkortningar:

Vb = Veulenbook; fölbok, oftast står det M = sto eller H = hingst bakom, inskriven i fölboken
Stb = Stamboek stambok tillräckligt bra kvalitet för att vara stamboksförd
Stb. Ster. = Stambok register Ster
Ster = Stjärna. Denna bedömning får ston och valacker som får en 1:a premie eller 2:a premie.
Pref = Preferent. Denna bedömning får ett sto som har fått 4 avkommor som blivit sterförklarade.
Sport = Sport. Denna bedömning får en häst som har bra sportmeriter, t.ex svår dressyr eller körning.
Prest = Prestation. Denna bedömning får ett sto som har 3 avkommor som har fått Sportbedömning.
IBOP = Motsvarar en kvalitetsbedömning och syftet är att bedöma hästens lämplighet som dressyr, kör eller showkörhäst.
Kroon = Kronsto. Stersto från 3 år och äldre som har fått en 1.a premie kan bli prel. Kroonförklarade. Stoet ska göra ett IBOP test med minst 77 poäng eller ha fått Sportpredikatet för att kunna bli def. bli Kroon förklarade. Stoet måste vara minst 158cm.
(Det är domarna som bestämmer om stoet har det som krävs för att få bedömningen kroon när stoet har minst 77p på IBOPtest och en 1:a premie).
Model = Modellsto. Stersto från 7 år och äldre som har fått en 1:a premie kan bli prel. Modellförklarade. Stoet ska dock inom ett år ha gjort IBOP testet med minst 77 poäng, eller ha fått Sport predikatet för att def. bli Modell förklarad samt fått ett föl. Stoet ska vara minst 160 cm. Detta är det högsta predikat ett sto kan få.